Afghanistan.
Med tanke på senare händelser bestämde jag mig föra att skriva min argumenterande uppsats om våra svenska soldatar i utlandstjänst i Afghanistan. Närmare 1000 svenska soldater är ute på tolv mer eller mindre osäkra platser i världen. Och det är inte för inget som man undrar vad svenska soldater gör i ett krigsområde i mellanöstern överhuvud taget? Sifos undersökning i slutet av 2009 visar att 59 procent at Sveriges befolkning är emot svenska trupper i Afghanistan och endas 32 procent var för.
Afghanistan hade sina första tre krig 1839-42, 1878-79 och 1919. Dem handlade mest om att de hade svårt att komma överens med britterna. 1978 startade det Afghanska inbördeskriget. Hade de då vetat att hela, stora, mäktiga USA skulle komma och attakera dem 2001 hade de nog tänkt om och samlat sina styrkor istället. Men det är lätt att vara efterklok. Den 7 oktober 2001 inledde USA sin attack mot Afghanistan med bland annat Storbritanniens hjälp. Den officiella anledningen var att utrota Al-Qaeda och talibanerna samt döda Usama Bin Laden. Men sanningen att säga är att USA vid den punkten levde hårt efter elfte september tragedin och ville ha någon att anklaga. USA hävdar kraftigt att planerna för Afghanistanattackerna gjordes långt före den elfte september, men personligen jag tror att det kändes bra i många krigares hjärtan att få sin ”hämnd”.
Men för mig är inte det anledning nog. Britterna har mycket historia med Afghanistan. I princip hela Afghanistans moderna historia har varit oklara tvister med Storbritannien. Så att dem var på denna attack tror jag har många anledningar, inte minst rädsla för att inte vara på USA’s sida. Och som vi har lärt oss av historien är britterna är aldrig sena med att kriga. Men hur kommer Sverige in i bilden? Sverige som inte har varit i krig på nästan 200 år. Sverige som i den stora världsbilden inte är mer än en liten fläck. Sverige som har svårt att behålla sina få invånare som de faktiskt har. Dock finns det en sak som Sverige är världsbäst på, att hålla sig neutrala. Att hålla sig utanför, att inte lägga näsan i blöt. Det har hållt oss utanför massa mindre fejder och inte bara ett utan två stora världskrig. Så vad gör vi och krigar i Afghanistan? Varför slåss vi någon annans strid?
Det största skälet till att bege sig ut i världen och offra sitt liv, för även om man inte dör är det hela ens liv som man måste ändra på för att det ska passa in, är argumentet ”om vi inte åker dit och gör något åt problemen så kommer dem att komma hit istället”. Ja, det stämmer. Problemen kommer alltid finnas någonstans så länge man är oense och det är jag inte hoppfull nog för att tro att det kommer gå över någon gång snart. Och för alla amerikanare som har det som anledning att åka till Afghanistan förstår jag verkligen, men att det skulle vara anledning nog för svenskar? Att problemen skulle hamna i Sverige känns i nuläget helt otänkbart. USA har varit med om terrorattacker, det är ett hatat land som enligt alldeles för många har alldeles för mycket makt. Men Sverige? Vi har inga direkta fiender. Vi har ingen olja att bråka över, vi har ingen makt att bråka över. Vi har mycket att kämpa för, mycket att försvara. Men utifrån sett har vi ingenting.
I Afghanistan verkar ungefär hälften av våra svenska utlandssoldater, vilket utgör ungefär 0,005% av Sveriges befolkning. I samma läger bor det massa amerikanska soldater, förvånadsvärt nog 0.005% av deras befolkning. Procentuellt bidrar alltså Sverige med lika många soldater i Afghanistan som USA. Hur kommer det sig att vi skickar lika många procent av vår egen befolkning till att slåss i ett krig skapat av USA? För mig är det helt obegripligt.
Fem svenska soldater dödade.
Fem liv, fem familjer och betydligt fler än fem drömmar splittrade. Jag önskar att jag kunde säga att det blir bättre, men det blir det inte. Det blir inte bättre. Vi kan inte göra som vi alltid ha gjort och förvänta oss ett bättre reslutat än vad vi alltid har fått. Vi kan inte leka med elden, se dessa resultaten och sedan forstätta för att ”det kommer gå bättre”. Hur många liv ska behöva spillas innan vi inser att det inte är värt det? Hur många nära och kära tänker vi själva offra för att inse att vi är inne på någon annans territorium? Varför och återigen varför är svenskarna i Afghanistan överhuvud taget? Vad har vi att hämta?
Fem liv, fem familjer och betydligt fler än fem drömmar splittrade. Jag önskar att jag kunde säga att det blir bättre, men det blir det inte. Det blir inte bättre. Vi kan inte göra som vi alltid ha gjort och förvänta oss ett bättre reslutat än vad vi alltid har fått. Vi kan inte leka med elden, se dessa resultaten och sedan forstätta för att ”det kommer gå bättre”. Hur många liv ska behöva spillas innan vi inser att det inte är värt det? Hur många nära och kära tänker vi själva offra för att inse att vi är inne på någon annans territorium? Varför och återigen varför är svenskarna i Afghanistan överhuvud taget? Vad har vi att hämta?
Vi vet att USA krigar för ära, äran att aldrig förlora ett krig, så de kommer aldrig att ge sig. De krigar för pengar, att äga ett land och det landets resurser. De krigar för makt, att bevisa hur hårt de kan krossa vilken motståndare som helst som kommer i deras väg. Men vad krigar Sverige för? Våra egna dör och vi blir hatobjekt. För vem egentligen tror vi kollar på våra svenska soldater och tänker ”är Sverige här och krigar, då ska vi nog låta dem vara”? Vi är bra, men vi är inget hot. Vi är inte ”100% där för att tas av vem som än vill ha oss”, för vi är bra. Vi kan försvara oss om vi behöver, men att synas i krig är inte det bästa sättet att visa sin neutralitet på. Och ett politiskt smart land som Sverige borde veta det. Somsagt, vi har vi inte varit i krig på nästan 200 år, vi borde fortsätta hålla oss utanför istället för att dö under storebror Amerikas befäl.
Så åter igen, vad gör vi i Afghanistan? Dags för ett svar. Vi är där för FN, Förenta Nationerna har krigat i Afghanistan sedan 2002. Vi är där för dem. Vi är också där för att utbilda våra egna soldater för att de ska vara förberedda ifall de skulle behöva kriga för Sverige.
Men hur ser verkligheten ut? Om vi kollar på vårt grannland Danmark så kom deras soldater hem med sådana stora psykiska skador att de troligen aldrig mer kommer kunna leva ett normalt liv igen. Än mindre gå ut i krig om de skulle behöva. De kom hem förstörda. Om våra svenska soldater behöver träning så visade Danmark att Afghanistan definitivt inte är rätt ställe för det. Det finns säkrare ställen där de kan lära sig precis allting som de behöver i beredskap, säkerhet, kontrollera sina nerver, fatta rätta beslut, pricksäkerhet osv. Och på de ställerna finns FN också. FN behöver oss inte i Afghanistan, de tvingar oss inte att vara där. Det har vi valt själva. Jag är ytterst tacksam för de offer som har gjorts, det är offer jag aldrig kommer glömma. Men jag kommer aldrig kunna stå för att de offrades. Och det förstår jag inte hur Sverige kan göra heller.
Emily Blomberg, 22 oktober 2010
Oohh, Jättebra uppsats!
ReplyDelete